Asylsökandes ansvar för kostnaderna för mottagandet
Förslagets formulering i Tidöavtalet
En utredning ska uppdras att överväga för- och nackdelar med ett system som innebär att asylsökanden bär en större del av kostnaden – i form av en fast avgift – för mottagandet. Utredningen ska i detta avseende särskilt beakta det utrymme för en sådan ordning som EU-rätten föreskriver.
Vad händer med förslaget?
- Under 2023 meddelade Regeringen ett tilläggsdirektiv till en pågående utredning om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande. Utredaren skulle genom tilläggsdirektivet även se över om det är möjligt att kräva att asylsökande, i större utsträckning än i dag, kan åläggas att täcka eller på annat sätt bidra till kostnaderna för hälso- och sjukvård – med undantag för tandvård. Den initiala utredningen tillsattes av förra regeringen.
- Den 15 oktober 2024 redovisade utredningen sitt uppdrag. Utredningens bedömning var att den redan existerande skyldigheten för asylsökande att bekosta materiella mottagningsvillkor inte var mer förmånlig än vad EU-rätten kräver. Utredningen bedömde att den svenska regleringen inte var mer förmånlig än vad EU-rätten kräver och att det saknades utrymme för en striktare tillämpning. Utredningen såg därför inte anledning att lämna några förslag om att asylsökande skulle bära en större del av kostnaden för mottagandet (se SOU 2024:68). Asylrättscentrum har kommenterat utredningens förslag här.
Denna text uppdaterades senast: 2025-10-07
