Villkorat bistånd och diplomatiska åtgärder för ökat återvändande
Förslagets formulering i Tidöavtalet
Inom ramen för bistånds- och utrikespolitiken ska regeringen:
- Prioritera frågan om samarbete med främmande stater för att åstadkomma ett effektivt återvändande.
- Villkora delar av bistånd med att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem när så behövs.
- Fokusera biståndspolitiken för att utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka återvändandet och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring. Biståndet ska även rymma effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till
- Agera för att EU ska frysa bistånd, och även begränsa möjligheterna till viseringsfrihet, eller visering i allmänhet, för tredjeländer som inte samarbetar i frågor om återvändande och återtagande av egna medborgare.
Vad händer med förslaget?
- I december 2023 presenterade en ny inriktning för svenskt bistånd. Av den nya inriktningen framgår att regeringen ska stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken. Regeringen avser därför bl.a. stärka transitländers kontroll, gränsförfarande, samverkan och migrationshantering samt att villkora delar av utvecklingsbiståndet, i syfte att mottagarlandet ska följa folkrättsliga principer och samarbeta med Sverige i frågor om återtagande av sina medborgare.
- Regeringen har vidhållit denna inriktning även i senare budgetar (se exv. Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 7)
- Den 1 oktober 2025 avslöjade Sveriges Radio att Sverige slutit en hemlig överenskommelse med den somaliska regeringen, där 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten styrts om, bland annat till projekt nära den somaliska premiärministern. I utbyte ska Somalia ta tillbaka tvångsutvisade medborgare.
Denna text uppdaterades senast: 2025-10-07