Begränsning av vidarebosättning till Sverige
Förslagets formulering i Tidöavtalet
- Sverige ska under kommande mandatperioden ta emot 900 kvotflyktingar per år.
- Sverige ska, likt flera andra länder, ställa krav till FN-organet UNHCR i vilket underlag kvotflyktingarna ska väljas från. Urvalet ska utgå från kriterier som ger en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar. Inom den ramen ska kvinnor och flickor samt utsatta grupper som HBTQ-personer prioriteras.
- Det ska utredas och föreslås författningsändringar varigenom Sveriges mottagande av vidarebosatta bestäms dels genom att kommunerna ingår avtal med Migrationsverket om att ta emot ett visst antal kvotflyktingar utifrån respektive kommuns integrationskapacitet, dels genom att regeringen fastställer Sveriges totala mottagande efter samråd med kommunerna.
- Det är viktigt att det blir en fördelning av mottagande bland Sveriges kommuner och det hänsynstagande som enligt bosättningslagen ska tas till en kommuns sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen får genomslag.
Vad händer med förslaget?
- Den 3 november 2022 lämnade regeringen sin budgetproposition för 2023. Här framkommer att Sverige under mandatperioden ska ta emot 900 kvotflyktingar per år (se Utgiftsområde 8 Migration, s. 24) . Sverige ska även ”ställa krav till FN-organet UNHCR gällande vilket underlag kvotflyktingarna ska väljas från. Urvalet ska utgå från kriterier som ger en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället. Inom den ramen ska kvinnor och flickor samt utsatta grupper som hbtqi-personer prioriteras.” Förslaget är därmed genomfört. Asylrättscentrum anser att det är djupt beklagligt att den nya regeringen valt att begränsa antalet kvotflyktingar så drastiskt. Vi befarar att detta innebär att fler personer, inkluderandes de som tillhör särskilt utsatta grupper, kommer att tvingas ut på farliga resor. Det är vidare oroväckande att det är möjlighet till integration och anpassning till svenska värderingar som sätts i fokus snarare än individers behov av skydd och vidarebosättning. Under många år tog Sverige emot 1 900 kvotflyktingar per år. I oktober 2016 beslutades att Sverige skulle öka mottagandet av kvotflyktingar till 5 000 personer per år, vilket har skett sedan år 2018. Motiveringen till Sveriges ökade kvotflyktingmottagande var det stigande antalet flyktingar i världen som är i akut behov av skydd. Vidarebosättning är utöver att vara en viktig solidaritetshandling också en säker och laglig väg för flyktingar att få skydd.
Denna text uppdaterades senast: 2025-10-07.
