Tidöavtalet i korthet
Tidöavtalet presenterades den 14 oktober 2022 och innehåller den gemensamma politiken för regeringen och Sverigedemokraterna under mandatperioden 2022–2026. Den mest omfattande delen av avtalet handlar om politiken gällande migration och integration. Denna del innehåller 33 rubriker, varav vissa innehåller flertalet delförslag.
Avsikten med förslagen är enligt Tidöavtalet bland annat att ”skapa ett paradigmskifte i synen på asylmottagande” där Sverige ”inte i något avseende [ska] vara mer generöst i synen på asyl än vad som följer som förpliktelser enligt EU-rätt eller andra juridiskt bindande internationella traktat”.
Asylrättscentrum anser att flera av förslagen försämrar rättssäkerheten för människor i migration och riskerar att driva redan utsatta människor längre från samhället. Även FN:s barnrättskommitté har uttryckt oro över de 33 reformerna i Tidöavtalet och hur flera av förslagen begränsar rättigheterna för barn som är asylsökande, flyktingar och migranter.
Ett antal förslag har redan genomförts sedan Tidöavtalet antogs, medan andra fortfarande är under utredning eller ute på remiss och inte blivit lag ännu (här kan du läsa mer om lagstiftningsprocessen i Sverige).
På den här sidan kan du följa utvecklingen för varje förslag och, där det är aktuellt, ta del av Asylrättscentrums kommentarer och analyser.
Vi har också tagit fram en sammanfattande kommentar som belyser Tidöavtalets konsekvenser, retorik och övergripande politiska riktning. När förslagen betraktas tillsammans framträder en tydlig bild av den migrations- och integrationspolitik som regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och stödpartiet Sverigedemokraterna vill forma.
Du kan även ta del av vår initiala analys av Tidöavtalet från början av 2023.
