Tidöavtalet i korthet
Tidöavtalet presenterades den 14 oktober 2022 och innehåller den gemensamma politiken för regeringen och Sverigedemokraterna under mandatperioden 2022–2026.
Den mest omfattande delen av avtalet handlar om politiken gällande migration och integration. Denna del innehåller 33 rubriker, varav vissa innehåller flertalet delförslag. Avsikten med förslagen är enligt Tidöavtalet bland annat att ”skapa ett paradigmskifte i synen på asylmottagande” där Sverige ”inte i något avseende [ska] vara mer generöst i synen på asyl än vad som följer som förpliktelser enligt EU-rätt eller andra juridiskt bindande internationella traktat”.
Sedan Tidöavtalet presenterades i oktober 2022 har flera av de 33 förslagen om migration och integration genomförts medan andra fortfarande är under utredning eller ute på remiss och inte blivit lag ännu (här kan du läsa mer om lagstiftningsprocessen i Sverige).
Genom att klicka dig runt i menyn på den här sidan kan du följa utvecklingen för varje förslag och, där det är aktuellt, ta del av Asylrättscentrums kommentarer och analyser.
Vi ser att flera av de redan genomförda förslagen har lett till försämrad rättssäkerhet för människor i migration och till att redan utsatta människor drivits längre från samhället. Föreslagna ändringar som aviserats, men ännu inte genomförts, har skapat en utbredd osäkerhet bland både asylsökande och yrkesverksamma då det är oklart vilka regler som ska gälla framöver.
Det snabba tempo som förändringarna nu genomförs med får stora konsekvenser. När lagar tas fram i snabb takt riskerar viktiga rättsliga och mänskliga aspekter att förbises. Vi ser hur detta sker med flera av Tidöavtalets förslag. Att så många lagstiftningsprocesser pågår parallellt undergräver möjligheterna att överblicka och analysera vilka sammantagna konsekvenser förslagen kan få för både individer och samhälle om de genomförs.
Asylrättscentrum ser med stor oro på det samhälle som skapas genom Tidöavtalets migrations- och integrationspolitik. Genom avtalets retorik och restriktiva linje skapas ett främlingsfientligt klimat där redan utsatta människor misstänkliggörs i stället för att få det skydd och stöd de behöver. Sammankopplingen mellan migration och kriminalitet har redan kommit att påverka individers trygghet i Sverige och samhället i stort. Även FN:s barnrättskommitté har uttryckt oro över de 33 reformerna i Tidöavtalet och hur flera av förslagen begränsar rättigheterna för barn som är asylsökande, flyktingar och migranter.
(Här finns den analys vi skrev efter tre år med Tidöavtalet. Här hittar du vår initiala analys av Tidöavtalet från början av 2023.)
