Begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap
Förslagets formulering i Tidöavtalet
Rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats. Den statliga kontrollen och kvalitetsbedömning av tolkar som arbetar för det offentliga ska öka.
Vad händer med förslaget?
- Den 28 februari 2025 tillsattes en särskild utredare för att se över vissa tolkfrågor (Dir. 2025:16). Utredaren ska analysera när det är möjligt att införa en avgift för tolk
samt att föreslå avgiftens storlek och när en avgift ska tas ut. Utredaren ska även föreslå hur ett förbud för myndigheter att använda barn som tolk bör utformas. Det framgår av direktiven att det i vissa situationer kan vara olämpligt att införa en avgift, exempelvis i situationer som rör barn eller särskilt ömmande eller akuta situationer med fara för liv eller hälsa. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2026. - Den 25 juni 2025 presenterade regeringen ett lagförslag om bland annat höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden (Prop. 2024/25:195). Asylrättscentrum har skrivit remissvar och välkomnar att det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden och att huvudregeln ska vara att tolkar och översättare är auktoriserade.
Vi är positiva till att förslaget utvidgar tillämpningsområdet för när auktoriserad tolk och översättare ska användas, samt att det föreslås att även omdöme om tolkars lämplighet ska kunna registreras. Lagförslaget bereds under hösten 2025 i riksdagen.
Denna text uppdaterades senast: 2025-10-08.
