Ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden, avskaffande av preskription m.m.
Förslagets formulering i Tidöavtalet
Tilläggsdirektiv ska beslutas till den pågående utredningen om åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (Ju 2022:12) för att ytterligare stärka användningen av biometri inom utlänningsrätten. Uppdraget ska utökas till att:
- Utreda och föreslå författningsändringar som innebär att biometriska uppgifter som DNA-uppgifter om tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige i högre utsträckning än i dag ska samlas in och sparas i sökbara register. Den nedre åldersgränsen för inhämtning av biometriska data ska sänkas.
- Utreda och föreslå författningsändringar om att biometriska register om utlänningar ska kunna användas i större utsträckning av myndigheter för att höja kvaliteten i utlänningsärenden, vid inre utlänningskontroller och vid genomförande av folkräkning.
- Utreda och vid behov föreslå författningsändringar om att biometriska uppgifter om utlänningar ska kunna delas mellan olika myndigheter i större utsträckning för att möjliggöra identifiering av utlänningar och omöjliggöra identitetsfusk eller bidragsbrott.
- Utreda och vid behov föreslå författningsändringar om att biometriska uppgifter om utlänningar, främst fingeravtryck och bild, där det är lämpligt ska kunna kontrolleras vid kontakt med myndigheter, genom automatiserade läsare, antingen mot innehavarens identitetshandlingar, eller mot en central databas.
- Föreslå författningsändringar som innebär förlängd eller avskaffad preskriptionstid för beslut om utvisning och avvisning. Tiden innan det är möjligt för en sökande att på nytt söka asyl efter ett avslag ska förlängas.
- Utreda och föreslå författningsändringar om att återreseförbud ska löpa under en längre tid.
Vad händer med förslaget?
- Den 30 augusti 2023 beslutade regeringen att utvidga ett redan existerande utredningsuppdrag. Både frågan om ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden och frågan om ändrad preskriptionstid lyftes redan av den förra regeringen som hade tillsatt en utredning – Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (kommittédirektiv 2022:91). Tilläggsuppdraget gav utredningen ytterligare frågor att se över inom samma område.
- Den 2 februari 2024 presenterades ett delbetänkande med ändringsförslag gällande preskription och återreseförbud.
- Den 26 november 2024 presenterades utredningen Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Utredningen har haft ett brett uppdrag att se över användningen av fotografier och fingeravtryck i utlänningsärenden, till exempel genom att ta ställning till hur sådana uppgifter ska kunna användas i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt än i dag. Utredningen har också haft i uppdrag att se över åldersgränsen för upptagning av fingeravtryck i vissa situationer, se över möjligheterna för Migrationsverket att ta upp fingeravtryck och fotografier vid en identitetskontroll för att verifiera en utlännings identitet och att se över förutsättningarna för överföring av fingeravtrycksuppgifter till Säkerhetspolisen. Utredningen föreslår bland annat utökad användning av biometriska uppgifter – som fingeravtryck – i utlänningsärenden. Dessutom föreslås att fingeravtryck och foton ska lagras och användas i större utsträckning. Åldersgränsen för att få ta fingeravtryck på barn föreslås dessutom sänkas från 14 år till sex år. Asylrättscentrum har skrivit ett remissvar där vi kommenterat förslagen.
- Den 17 december 2024 presenterade regeringen en lagrådsremiss där regeringen föreslår att giltighetstiden för utvisningsbeslut och återreseförbud ska förlängas. Regeringen föreslår att ändringarna ska träda i kraft den 1 april 2025 och att de ska börja gälla utan övergångsbestämmelser, det vill att även asylsökande som fått ett utvisningsbeslut innan lagändringen ska omfattas. Asylrättscentrum har skrivit ett remissvar där vi kommenterat förslagen.
- Den 9 januari 2025 lämnade Lagrådet sitt yttrande över lagrådsremissen om preskription av avlägsnandebeslut.
- Den 23 januari 2025 kom regeringens förslag på lagändringar gällande preskription av avlägsnandebeslut.
- Den 12 mars 2025 röstade riksdagen för ändrade preskriptionsregler. Ändringarna gäller från den 1 april 2025 och innebär att ett beslut om avlägsnande nu gäller i fem år från det att utlänningen har lämnat landet, eller längre om det finns ett återreseförbud som fortfarande gäller. Ett beslut om utvisning har tidigare gällt i fyra år efter att det vunnit laga kraft (då det inte längre går att överklaga). De nya reglerna innebär att beslutet ska fortsätta att gälla så länge personen är kvar i Sverige. Om en person inte lämnar Sverige upphör utvisningsbeslutet inte att gälla. Så länge ett utvisningsbeslut gäller går det inte att söka asyl på nytt. Asylrättscentrum anser att lagändringarna kommer att få långtgående konsekvenser och riskerar att försätta många i en rättslig och humanitär limbosituation. Vår kommentar om ändringarna och dess konsekvenser går att läsa här.
Denna text uppdaterades senast: 2025-10-07.
