Asyllagstiftningen ska anpassas efter den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten
Förslagets formulering i Tidöavtalet
Sveriges lagstiftning för asylmottagande och anknytande regelverk och villkor ska anpassas för att inte vara mer generöst än vad som är en skyldighet för en medlemsstat enligt EU-rätten.
1) Regeringen ska snarast efter regeringstillträdet besluta om en proposition till riksdagen som motsvarar utskottsinitiativet i socialförsäkringsutskottet av den 3 maj 2021, för att begränsa den humanitära skyddsgrunden.
2) En utredning ska genom en genomlysning av svensk rätt i förhållande till EU-rätten ta fram förslag till författningsändringar och andra åtgärder som syftar till att så långt det är rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter.
I arbetet ska ingå att skärpa regler om bevisbörda och beviskrav enligt vad som är möjligt enligt EU-rätten. Det ska vara den sökandes skyldighet att styrka sin ansökan och identitet och rättsliga möjligheter att betrakta ansökningar som ogrundade ska fullt ut genomföras, med de rättsföljder som i restriktiv riktning är möjliga att genomföra enligt EU-rätten. Grunderna för att bevilja uppehållstillstånd ska inte vara fler eller mer generösa än vad som följer av EU-rätten.
Den enskildes rättigheter under asylprocessen inte ska vara mer långtgående än vad EU-rätten fordrar, innebärande att t.ex. rätten till tolk, offentligt bekostat rättsligt biträde, bistånd eller ombud ska ses över. Processuella åtgärder som är möjliga för att påskynda gräns- och transitförfaranden ska genomföras om svensk rätt är mer förmånlig för den sökande än vad som följer av EU-rätten. Även materiella mottagningsvillkor ska villkoras eller begränsas i den mån det är möjligt enligt EU-rätten utan att entydigt försvåra möjligheten till integration.
Rätten till familjeåterförening eller villkoren för anhöriga till den med uppehållstillstånd i Sverige på asylrelaterade grunder ska inte vara mer långtgående än vad som är föreskrivet som miniminivå för olika anknytningskategorier.
Anhöriginvandring till den som har uppehållstillstånd i Sverige ska inte tillåtas till en vidare krets eller med mer generösa villkor än vad som följer av EU-rätten.
Asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade och institutet PUT ska utmönstras till förmån för ett nytt system som utgår från berörd invandrares skyddsstatus.
En utredning ska se över under vilka förutsättningar befintliga permanenta uppehållstillstånd ska kunna omvandlas, till exempel genom att med en tidsfrist ge berörda uppehållstillståndsinnehavare realistiska möjligheter att erhålla medborgarskap. Sådana förändringar ska ske inom ramen för grundläggande juridiska rättssäkerhetsprinciper.
Utredningen ska i detta syfte och utifrån vad som i övrigt följer av intresset av en restriktiv asyllagstiftning särskilt analysera i vilken utsträckning möjligheter finns att skärpa regelverk och villkor enligt det omarbetade skyddsgrundsdirektivet och det omarbetade asylprocedurdirektivet samt andra relevanta EU-direktiv som genomförts i Sverige. I dessa delar ska författningsförslag tas fram. Utredningen ska också föreslå vilka åtgärder i övrigt som är rättsligt möjliga att genomföra i syfte att anpassa Sveriges asyllagstiftning och mottagande till en miniminivå.
Utredningen ska tillsättas våren 2023 och lämna delbetänkanden i lämplig ordning. Förslag om utmönstrande av permanenta uppehållstillstånd ska genomföras senast våren 2024. Övriga förslag för att anpassa svensk asyllagstiftning till en rättslig miniminivå enligt EU-rätten ska genomföras genom proposition till riksdagen senast våren 2026.
Vad händer med förslaget?
- Den 1 december 2023 skärptes villkoren för anhöriginvandring och det blev svårare att beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl
Skärpningen innebär bland annat att åldersgränsen för när makar och sambos får återförenas med varandra har höjts. Nu får uppehållstillstånd nekas om någon av parterna är under 21 år, tidigare fick tillstånd nekas om någon av parterna var under 18 år.Genom lagändringen har det även blivit svårare för så kallade alternativt skyddsbehövande och kvotflyktingar att återförenas med sina familjemedlemmar. Det beror på att det blivit svårare att undantas från försörjningskravet vid återförening. Dessutom har möjligheterna att beviljas uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl skärpts för både barn och vissa vuxna. Nu krävs det synnerligen ömmande omständigheter för att tillstånd ska kunna beviljas. Före 1 december 2023 räckte det med särskilt ömmande omständigheter för barn samt vissa vuxna.Vi på Asylrättscentrum är kritiska till de lagändringar som nu trätt ikraft. Vi ser en risk att de riskerar att strida mot både internationella konventioner och EU-rätt – och vi ser stora brister vad gäller det barnrättsliga perspektivet. Läs mer om lagförslaget och vårt remissvar här. Lagrådets yttrande hittar du här.
- EU har enats om förslag på ny asyl- och migrationspakt
Den 14 maj 2024 accepterade EU:s ministerråd de tio nya regelverk som reformerar EU:s gemensamma asyl- och migrationssystem. Europaparlamentet hade redan den 10 april 2024 sagt ja till de nya reglerna. Medlemsstaterna har nu fram till år 2026 på sig att vidta nödvändiga åtgärder för att fullt ut tillämpa de nya reglerna.De nya reglerna kommer bland annat att styra hur asylprocessen i EU ska gå till, hur medlemsstaterna ska hantera asylsökande vid EU:s yttre gräns, hur människor ska identifieras vid ankomst till EU samt vad medlemsstaterna får göra om många människor samtidigt anländer för att söka asyl.EU:s ambition med den nya asyl- och migrationspakten är att ge säkra, tydliga och anständiga villkor för de människor som kommer till EU, men vi på Asylrättscentrum befarar att de nya reglerna i stället kommer att leda till ökad utsatthet och rättighetskränkningar för människor som söker skydd undan krig och förföljelse. I vår analys av pakten kan du läsa mer om de nya reglerna som kommer att påverka asylprocessen inom EU. I november lämnade en utredning förslag om hur den svenska asylprocessen ska anpassas till EU:s nya migrations- och asylpakt (Ds 2025:30). De nya reglerna föreslås börja gälla i juni år 2026 och innehåller bland annat förslag på ökade gränskontroller, skyndsammare asylprocesser och ett stärkt fokus på återvändande. Tillsammans innebär förslagen en av de största omläggningarna av den svenska asylprocessen i modern tid. Asylrättscentrum har lämnat remissvar som finns att läsa här. Den 23 mars 2026 överlämnades en lagrådsremiss med förslag om anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt. Den 6 maj 2026 presenterades propositionen med förslag om anpassning av svensk rätt till EU:s migrations-och asylpakt (Prop. 2025/26:262). Riksdagen röstar om förslagen den 9 juni 2026.
- Utredning har lämnat förslag som syftar till att så långt som rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter till miniminivån enligt EU-rätten
Regeringen tillsatte i oktober 2023 en utredning med syfte att åstadkomma en reglering som inte går utöver vad som krävs enligt miniminivån enligt EU-rätten. I mars 2025 presenterade utredningen förslag om att uppdraget för offentliga biträden i asylprocessen kraftigt ska begränsas, att det ska vara möjligt att neka prövning av en asylansökan i fler situationer samt att möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa utlänningar (SOU 2025:31). Asylrättscentrum har skrivit remissvar på förslagen som finns här. Under Asylrättsforum 2025 lyftes konsekvenser av förslaget om att begränsa rätten till offentligt biträde med en panel beståendes av Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius, advokat Emelie Jörwall, rådmannen John Panofsky och juristen Anna-Pia Beier. Panelsamtalet går att ta del av här. I september 2025 presenterades förslag om att återkalla redan meddelade permanenta uppehållstillstånd. Asylrättscentrum har skrivit remissvar som finns här. Den 6 maj 2026 presenterades propositionen med förslag om att utmönstra permanenta uppehållstillstånd och begränsa rätten till offentligt biträde (Prop. 2025/26:262). Riksdagen röstar om förslagen den 9 juni 2026.
- Begränsningar i mottagandet av asylsökande
Regeringen gav den 22 juni 2023 tilläggsdirektiv till en redan pågående utredning om mottagande av asylsökande. Utredningen presenterade i oktober 2024 en så kallad mottagandelag (SOU 2024:68) som innebär flera långtgående förändringar i mottagandet av asylsökande i Sverige, bland annat att asylsökande endast ska få vistas i det län där asylboendet ligger, delta i närvarokontroller på boendet, fullgöra en anmälningsskyldighet till Migrationsverket om myndigheten fattar individuellt beslut om det samt få minskad dagersättning om den asylsökande vistas utanför länet eller inte följer sin individuella anmälningsskyldighet. Asylrättscentrum har skrivit ett remissvar där vi kommenterar förslagen.
I mars 2025 trädde dock regler ikraft som innebär att nya asylsökande som huvudregel endast ska ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Sedan september 2025 gäller dessa regler även för tidigare registrerade asylsökande. Asylrättscentrum kommenterade dessa regler i vårt remissvar gällande betänkandet En ny ordning för asylsökandes boende, SOU 2022:64. Den 26 mars beslutade regeringen om sitt förslag till en ny mottagandelag (Prop. 2025/26:229). Förslagen antogs av riksdagen den 3 juni 2026 och börjar att gälla 1 oktober 2026.
- Ytterligare skärpta villkor för anhöriginvandring
Den 11 juli 2024 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle göra en översyn av det svenska regelverket i syfte att ytterligare skärpa villkoren för anhöriginvandring. Den 5 september lämnade utredningen sina förslag (SOU 2025:95). Asylrättscentrum har lämnat remissvar som finns att läsa här. I korthet innebär förslagen bland annat att en väntetid innan ansökan om anknytning får göras ska införas vid viss anhöriginvandring, utökade försörjningskrav, att anhörigkretsen som kan beviljas uppehållstillstånd ska begränsas samt att möjligheterna att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning i ärenden som inte omfattas av EU-rätten ska utökas. Redan den 6 oktober meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att man ska gå vidare med de av utredningens förslag som går i skärpande riktning – detta trots att remisstiden gick ut först 18 december. Den 3 juni 2026 presenterade regeringen en lagrådsremiss om skärpta villkor för anhöriginvandring.
Denna text uppdaterades senast: 2026-06-09.
